Ovisshet

Just nu präglas tillvaron av ovisshet... Ingen vet riktigt säkert hur tillvaron kommer att formas efter den 19 september. Politikerna försöker överglänsa varandra med fagra löften varvat med pajkastning. "Experter" försöker tolka o bedöma talen i Almedalen: "Vad sa dom egentligen?" Som om människorna (vi) skulle vara dumma o inte kunna förstå o tolka själva!

Idag var det fp-ledaren, major Björklunds tur att framträda. Inte oväntat kom han in på betyg i skolan...som om betyg i första, tredje, femte, sjunde eller nionde klass överhuvudtaget skulle ha nån som helst betydelse för landets o människornas framtid. Varför göra en fråga av en icke-fråga? Är det inte viktigare att vi som föräldrageneration lär våra barn att förstå att dom är värdefulla o viktiga, vare sig dom har ett A, ett vg eller en 3:a i ett betyg eller skriftligt omdöma? Barnens o ungdomarnas framtid avgörs av vårt sätt att bemöta dem, inte i vårt sätt att betygsätta dem! Ser vi barnen? Tar vi dem på allvar? Ger vi dem insikten att livets värde inte består i prestation utan i existens?

Fi-ledaren Gudrun brände visst 100.000 spänn idag. Hade det inte varit smartare att dela ut dem till nån som behövde dom? Undrar om Gudrun inser vad en sån summa hade betytt för ett antal familjer o tjejer i t.ex. Mali eller Haiti? Men, det är klart, dom kan ju inte rösta på Fi (Fy?)... o dom har ju lite andra perspektiv på tillvaron än genderperspektivet...

Tog årets första dopp idag. Sällan har människors blickar på badstranden varit så fokuserade uppåt som idag. Gråa moln tornade upp sig i horisonten o alla stirrade... blir det regn? När kommer första droppen? Ska vi packa ihop... Barnen på stranden struntade i moln o ovisshet. Sanden, vattnet, leken o nuet var viktigare än ev regn eller inte regn. De vuxnas ovisshet o oro smittade aldrig av sig... Dags att lära sig av barnen - fullständigt onödigt att oroa sig. Bättre att anpassa sig till nuet än spekulera om sen´et!

Livet levs o formas nu. Våra val just nu är viktigare än valet i september. Väljer vi det goda, väljer vi att blunda, väljer vi det mindre goda? Vågar vi välja att tro på våra egna möjligheter o inneboende resurser? Vågar vi att trotsa blockgränser o partipiskor? Vågar vi se tillvaron i ett större prespektiv? När vi vågar lyfta blicken från plånboksfrågor till frågor om medmänsklighet o helhet - då släpper ovissheten o liver får en annan mening, ett djupare innehåll...