Konfirmationsläger

Idag började årets konfirmationsläger på Högbrogården på Gotland. 14 goa ungdomar skall tillsammans med några gamla uvar (Tomas Boström och jag) leva tillsammans i 14 dagar o dela livets mysterier.
När vi frågade om deras förväntningar så var svaret: lära oss mer om livet! Tänk om vi äldre också kunde möta vardagen med den förväntan, istället för att tro oss veta allt.

Tomas o jag skall tillsammans med ungdomarna försöka finna vägar vidare. Inte lära dem, utan lära oss tillsammans. Vi (och kyrkan!) har massor att lära av dessa fantastiska unga människor som skulle kunna skapa framtidens kyrka. Men vi låter dem så sällan göra det o dom kanske inte ens vill, eftersom kyrkan för dem är något ytterst diffust. Varför? För att kyrkan inte är intressant för dem! För att kyrkan inte möter dem på deras planhalva. För att kyrkan inte klarat av att förnya vare sig innehåll eller språk.

Jag hade en vigsel i lördags. Den mest spännande o häftiga vigsel jag haft. Två för mig nästan helt okända människor som valt just min kyrka o mig för sin vigsel. När vi samtalade om vigselordning så ville dom ha med Herrens bön, för den hör väl till. När jag frågade om vilken variant, så ville dom ha den gamla för det var den som dom trodde att i alla fall några kunde. Dom visste inte ens att det fanns en ny! Har vi som kyrka misslyckats så till den grad att presentera vår förnyelse att inte ens detta har nått ut?

Drömmar, förhoppningar, förväntningar möter nu vardag o verklighet på lägret - kan förutsättningarna bli bättre? Jag skulle önska att alla fick möjligheten att vara tillsammans 14 dar på ett sånt här läger! För att finna sig själv, finna vägar framåt, finna förståelse för andras tankar, tro o liv. För att se o förstå att kyrkan inte behöver vara den moralkonservativa, tråkiga o stelbenta kyrka folk ser framför sig. För att uppleva att kyrkan har nåt att tillföra dagens stressade värld som förnyas o utvecklas i en takt som skapar oro o osäkerhet.

Om vi (kyrkan) skall ha en framtid, måste vi våga tänka nytt, skapa nytt, tala nytt o framförallt våga vara öppna för människors tankar, frågor o behov idag.

För konfirmanderna finns det hopp, men finns det hopp för alla gamla uvar? Är vi för fastlåsta i dogmer o traditioner? Är vi öppna för den förändring som kyrkan måste igenom för att kunna vara en medspelare i dagens matcher? Är vi beredda att ta dom stegen - att sitta ner o lyssna in o lära oss av dagens ungdomar? O inte bara tro att vi har alla svaren...för det har vi inte! Vi håller på att förlora kontakten med verkligheten - vi måste våga börja om!

Evangeliet innehåller allt som behövs för livet. Men...vi måste våga tolka evengeliet i dagens samhälle, våga låta evangeliets glädje o hopp förmedla nåd o kärlek o liv. Dags för en ny slags befrielseteologi - en teologi som befriar oss o hela mänskligheten. Det skall vi i alla fall försöka skapa på det här lägret!