Konferens, dag 1

Efter en tidig morgon (klockan ringde 3.45) anlände jag till Örebro kl. 13. Direkt två sammanträden och hann precis checka in på hotellet innan det var dags för inledningsgudstjänst o sen ännu ett sammanträde - tröttheten börjar ta ut sig. Är det värt det?

Många tankar snurrar - positiva (om vissa människor) o negtiva (kring meningen)... Livet kunde förstås vara enklare, men det känns ändå ganska gott just nu. Imorgon börjar allvaret - då kommer diskussionerna igång om framtiden. Vad vet vi egentligen om den? Kan man planera för en framtid? Kan man drömma?
Man måste planera o drömma! Annars orkar men inte.

Hur ser dina drömmar ut?

Mina handlar om lycka (o jag är lycklig), men också om en kyrka som berör vanliga människor. En kyrka som kan ge människor mening o hopp, utan att fördöma o kräva. En kyrka med verkliga "Open minds - open hearts - open doors", inte bara ord om det. En kyrka som ser o tar vanligt folk på allvar o möter dem där de är. O dit har vi en låååång väg att gå.

Men hur når vi dit? Är det möjligt att skapa en kyrka av o för vanligt folk? Vill vi det - eller vill vi bara ha en kyrka för oss själva? Vill vi ha en kompromisskyrka som inte berör, som inte ser, som inte möter behov dagens samhälle har, utan ger färdiga svar på frågor som aldrig ställs, som kräver mer av människor än Jesus gjorde?

Vi skall ändå försöka skapa den nya kyrkan - en kyrka som berör. Det är den utmaningen vi alla möter nu i Örebro o under året som kommer. Må den bli öppen o inte sluten, må den bli inbjudande o inte exklusiv, må den bli profetisk o inte bakåtsträvande! Då finns det hopp för både kyrka o mänsklighet!